
Barentsoahppit deaivvadit gilvvus

Cuoŋománu 17. ja 18. beivviid deaivvadit badjel čuođi fidnofágaoahppi Barentsregiovnnas ArcticSkills fidnofágagilvvus, dán háve Tornios.
Goalmmát geardde lágiduvvo fidnofágagilvu ArcticSkills, gos fidnofágaoahppit miehtá Barentsregiovnna deaivvadit.
Dán háve lágiduvvo dát cuoŋománu 17. ja 18. beivviid Tornios, suomabealde.
– Ii sáhte šaddat eambbo «Barents»
Oahppit gilvvohallet 15 fágas ja bohtet skuvllain Tornios, Tornedalenis, Anáris, Roavvenjárggas, Kemiijas, Girkonjárggas, Álttás, Guovdageainnus ja Várggáin.
Olles Murmánska regiovdna ovddastuvvo, ja vuosttaš geardde servet maiddái Haparanda oahppit Norrbottena bealde. Oasseváldit bohtet gitta Tajmyras Sibiris.
– Eambbo «Barents» ii sáhte šat šaddat, dadjá movttegis Trond Hansen, Finnmárkku fylkkagielddas, ArcticSkillsa prošeaktajođiheaddji preassadieđáhusas.
Olu oasálastit
Lágideaddjit leat ráhkkanan váldit vuostá 120 oasseváldi ja fágaoahpaheddjiid. Guossit bohtet organisašuvnnain ja fitnodagain mat iešguđet ládje váikkuhit ovdáneami fidnofágain.
1500 nuoraidskuvllaoahppi geat bohtet Tornedalenis ja Kemis galget finadit gilvvuin gos galget oažžut karriearabagadallama.
– Ii leat beare dávjá ahte fidnofágain lea Barentsregiovnnas ná stuora fokus, dadjá Hansen.
Hábmejit ustitvuođa
Prográmmas ii leat dušše gilvu. Oahppit galget maid beassat oahpásnuvvat vánddardeami, workshoppaid ja sosiála ovttasteami bokte.
Buot geavvá Fidnofágainstituhta Lappia guovllus. Dat lea stuora campus Tornios gos leat olu návccat. Ohppiin lea danne vejolašvuohta oahpásnuvvat ja čatnat ustitvuođaid, seammás go besset veahá čuovvut mielde maid dat eará oasseváldit barget.
– ArcticSkills ii galgga dušše vuorbádit vuoiti, muhto maiddái hábmet ustitvuođaid Barentsregiovnnas, moddjá son.
Doppe bohtet leat olu dulkkat geat veahkehit ohppiid gulahallat, dasa lassin go ohppiin lea buorre vejolašvuohta hárjehallat eaŋgalasgiela.
Garra gilvu
Finnmárkku joavkkus leat meaštárat geat serve Finnmárkku meašttirgilvui mii lágiduvvui Girkonjárggas guovvamánus. Sii leat eret Álttás, Várggáin, Girkonjárggas ja Guovdageainnus.
Oahppit Finnmárkkus vázzet nuppi jagi joatkkaskuvllas. Dan sivas go Norggas lea veahá eará skuvlastruktuvra go Suomas ja Ruoššas, de bohtet sii deaivvadit 3. ja 4. jagi ohppiiguin ránnjáriikkas.
– Boahtá danne šaddat garra gilvu, muhto leat ovdal vásihan ahte sáhttet šaddat dássedis gilvvut, dadjá Trond Hansen.
Finnmárkkujoavku:
Fága | Finnmárkkumeašttir | Fágadovdi/oahpaheaddji | Skuvla |
Mašiidnavuoddji | Emil Lillevik | Trond Dikkanen | Girkonjárga |
Biilavahágat, láhkka ja karosseriija |
Natalie Jørgensen Olsen Andrea Hågensen Hjelm |
Bjørn Tore Andersen | Girkonjárga |
Design ja duodji | Ina Máret Gaup | Elle Marit Eira | Guovdageaidnu |
Elektrihkkár | Torbjørn Antonsen | Gjermund Hansen | Girkonjárga |
Vuoktačuohppi | Andrea S Halstensen Rimala | Ellen Kristoffersen | Girkonjárga |
Dearvvašvuođabargi | Malene Erke Johnskareng | Anette Granlund | Girkonjárga |
IKT-fága | Karl-Ivar Rødberg Granshagen |
Runar Kofoed Arnulf Nilsen |
Várggát |
Fievrrut | Eirin Andersen Nødtvedt | Kjell Malin | Girkonjárga |
Goahkka | Julia Synnøve Andersen | Tor Erik Andreassen | Girkonjárga |
Boazodoallu |
Nils Olaf Eira Hætta Sara Biret Elle Bongo |
Karen Inga Kemi | Guovdageaidnu |
Sveisen | Gunn Tove Holmstedt | Yngve Kristoffersen | Áltá |
Snihkkár | Johannes Ærø | Harry Marjavara | Girkonjárga |
Bohccebargi | Knut Martin Kivilæ | Roger Konradsen | Girkonjárga |
På forsiden nå
– Váibmoášši lea veahkehit
16-jahkásažžan oaččui Jon Henrik Larsen domeananama salangen-nyheter.com riegádanbeaivveskeaŋkan. Mediafitnodaga bokte lea čájehan ahte sáhttá lihkostuvvat vaikke olbmos leat erenomáš dárbbut. Diibmá ásahii maiddái MIKI-sentera mii galggašii veahkehit vel eambbosiid bargoeallimii. Dál illuda sakka go nagoda váikkuhit riikka politihkkáriid.
Badjelaš miljovdna bođii vuosttaš minuhtas
Golihii dušše okta minuhtta, de lei beannot miljovdna ruvdno boahtán LAVO.TV iežaskapitálan ruhtačoaggingálduid bokte.
Stuorámus uđasvárra mii goasse lea mihtiduvvon máŋida giđđajohttima
Dán vahkkoloahpas lea stuora uđasvárra olu báikkiin sihke Romssas ja Nordlánddas. Helgelándda guovllus Nordlánddas lea lávvordahkii vurdojuvvon stuorámus uđasvárra mii goasse lea mihtiduvvon Norggas. – Mii fertet váldit luonddufámuid duođalažžan, ja maŋidit giđđajohttima, lohká Jillen-Njaarke boazodoalli Torstein Appfjell.
Šaddet máksit 58 000 ruvnno sáhku
Duollárat bissehedje njeallje olgoriikkalačča duollostašuvnnas Buolbmágis ja sii sáhkkohalle gálvvu ovddas mii sis lei biillas.
Vujii biillain mas lei cuovkanan biilaláse
Politiijat bissehedje biilavuoddji mannan ija gii vuojašii biillain mas láse biillas lei buot cuovkanan.
Vurdet birrasii vihttačuođi čuoigi
Dál leat Beaskáđasčuoigamiid lágideaddjit diŋgon silbafierttu, ja leat gergosat fillet olbmuid eret soffas.
Fiertu, mokta ja alla leaktu!
Dás oainnát filmmaža movt manai Beaskáđasčuoigamis guokte jagi dás ovdal, 2016s. GEAHČA FILMMA!
Gonagas mearrida Nussir ášši
Fefo stivrra eanetlohku ja Sámediggi eai leat ovttaoaivilis Nussir áššis, ja dál sáddejuvvo ášši Gonagassii.
Váldá stádaministara mielde siidii
Stádaministtar Erna Solberg ja eanandoalloministtar Dale boahtiba dán mánu loahpas Finnmárkui, galledit Nils Henrik Sara siidda.
Sámiid Vuorká-Dávviriin cealkán eret bargiid
RiddoDuottarMuseat lea geahpedeamen bargoveaga ja lea cealkán eret golbma bargi Sámiid Vuorká-Dávviriin Kárášjogas.
Áigemearri sáddet cealkámušaid Duohtavuođakommišuvnna mandáhta birra lea dievvagoahtán
Distaga ja gaskavahkku lágiduvvojit guokte maŋemuš rabas čoahkkima ja danne lea ge maid áigemearri sáddet cealkámušaid Sámediggái duorastaga cuoŋománu 26. beaivvi.
Gidden skohtermáđii nummar 6
Heajos jiekŋa ja suttit leat sivvan manin Kárášjoga gielda lea mearridan giddet skohtermáđii nummar 6.
Biebmobearráigeahčču: – Váttis áigodat bohccuide Finnmárkkus
Biebmobearráigeahčču ávžžuha buohkaid, geat oidnet váibbat dahje lápmahuvvan bohccuid, dieđihit dan báikkálaš boazodolliide, politiijaide dahje Biebmobearráigehččui. Dán muttos jagi sáhttet váttis guohtundilálašvuođat dahkat bohccuid ceavzima ovdii, ja danne lea hui deaŧalaš ahte bohccot eai ráfehuhtto dárbbašmeahttumit.
– Sámegillii mun lean Áilu, muhto ustibat gohčodit mu Oleg
Áilu Jushkovii (10), lujávrilaš bártnážii davvisámegiella lea beaivválaš giella iežas bajásšaddamis vaikko gilis illá gullo ge sámegiella márkanis. – Go mun riegádin de áhčči hálai muinna beare sámegillii.